Änglarnas svar


Under en månads tid har jag hunnit läsa ut 8 böcker. Vissa perioder (läs vintern ;)) är perfekt för läsning.

Den senaste boken jag läste ut är skriven av min favoritförfattare Stefan Einhorn. Bokens titel Änglarnas svar känns rätt så religiös och jag trodde att boken skulle luta åt det hållet, men lättande nog gjorde den inte det.

Vid andra världskrigets slut kommer den unga kvinnan Hanna till Sverige med de vita bussarna. Hon har överlevt koncentrationslägrets fasor men förlorat allt. I Stockholm får hon anställning som barnflicka hos en familj med en liten son. Det hon har varit med om bevarar hon inom sig, men efterhand avslöjas hennes hemligheter och livet tar en oväntad vänding för alla inblandade.

Bokens upplägg är bygger på olika konfrontationer där man får allt eftersom bygger upp bilden om vad som har hänt, vad som händer och vad som kan komma att hända. Det är en bok som jag inte vill beskriva djupare än så, hänsyn taget till läsaren. Istället rekommenderar jag den varmt och boken är lätt att komma in i, men däremot svår att lägga ifrån sig.

Stefan Einhorn Änglarnas svar Mitt bibliotek

Susan Mausharts bok Nedkopplad


Under ett halvår utför Susan Maushart ett experiment som innebär att hon och hennes barn ska leva utan teknik under ett halvår.

Mina förväntningar på boken var höga och jag hade länge sett fram emot att ha tiden att läsa den.

Mamma Susan hade ingen kontakt med sina tonåringar, de var trötta. okontaktbara, talanglösa och därpå ohälsosamma. All ledig tid (och även skoltid) tillbringades framför TV:n, datorn eller mobiltelefonen. Susan själv var förstås inte mycket bättre hon, eftersom med teknikens hjälp fick hon känslan av att bo i en annan världsdel än vad hon faktiskt gjorde.

Boken är fylld med intressanta undersökningar som gör den läsvärd. Jag har god lust att använda boken som ett register över olika referenser till andra böcker. Nackdelen är dock att det känns som Susans egna tillskott med material till boken var alldeles för tunt.

Svagheten i boken är att mamman i familjen faktiskt inte alls haft några som helst förväntningar på sina barn. I sin tur har nog inte heller barnen haft några förväntningar på sin mamma. De råkade bara befinna sig under samma tak. När tekniken skulle ut ur huset kunde självklart barnen använda den hos sina vänner. Någon fullständig teknikavgiftning är det alltså inte på tal om. Det kan man ju förstå eftersom inte Susan kan styra över det som finns utanför husets väggar. Det tekniktömda hemmet blev en frizon för avkoppling och umgänge. Förväntade fördelar infriades genom att böcker och instrument, medmänniskor, sömn och hälsosamma matvanor återupptäcktes. Även arbetet i skolan förbättrades tack vare mer närvaro i tankarna.

Kapaciteten att utföra flera saker samtidigt – javisst kan du göra det, men resultatet blir dåligt.

Själv har jag sedan länge satt egna restriktioner gällande tekniken då jag känner att den antingen ska användas till arbete eller vara underlättande. Då jag arbetar framför datorn på jobbet har jag sällan någon lust till att fördriva tiden med teknik även på hemmaplan. Jag vill utföra något som känns givande och utvecklande, inte bara tidsdödande och minimalt underhållande.

För min del tar jag sällan fram mobiltelefonen i sällskap med andra. De gånger jag gjort det känns det oerhört fel. Det känns som om jag skickar signaler till min omgivning att de inte duger eller att jag helt enkelt inte respekterar deras närvaro. Samma sak känner jag själv när någon i mitt sällskap ständigt tittar på sin mobiltelefon.

Hur gick det med bokens experiment? Ja, avslutningen är jag inte alls nöjd med. När halvåret var på väg att ta slut förbereddes en fest som involverade teknikens ”underbara” värld och TV-kanaler och uppkoppling beställdes. Inga som helst tecken på att en minskad konsumtion av teknik skulle följa hädanefter.

Om jag varit någorlunda strikt tidigare gällande mina Internetvanor så kommer jag ta ett steg ytterligare tack vare denna sorgliga bok. Jag ska försöka eliminera all onödig tid som tillbringas framför en lysande skärm. Några konkreta sätt är att avprenumerera på en del bloggar som jag aldrig hinner läsa (Google Reader) eller bara läser som tidsfördriv, avprenumerera på nyhetsbrev till min e-post och tänka efter extra noga varje gång jag tänker plocka fram mobiltelefonen i sällskap med andra.

Något som iPad kommer användas till är däremot SVT Play (Anno 1790, Downton Abbey, Resebyrån, Merlin) men då handlar det om en timme per dag.
Tack vare mitt Lightroom till datorn sparar jag oerhört mycket tid när det kommer till bildhantering. Jag är ytterst tacksam över detta faktum.

Hälsa och välbefinnande i fokus! 🙂

Hur mycket teknik använder du i vardagen, som snarare beror på tidsfördriv och beroende?

Kriget är slut av Morgan Alling


Morgan Alling imponerade på mig via Let’s Dance och i sitt program ”Jakten på Julia” samt ”Hairspray”.

Hans livshistoria är den mest välskrivna och intressantaste utav de tidigare bokrecensionerna i blogginläggen som har denna dags datum på sig.

Morgan Alling skriver i kronologisk ordning om händelserna i sitt liv. Han beskriver så väl sina känslor och sitt agerande att jag som läsare verkligen dras in i hans upplevelser och nästintill får egna fabricerade ”minnesbilder”.

Jag behöver inte analysera något i boken överhuvudtaget, just för att den är så komplett i alla avseenden när det kommer till mina förväntningar gällande en självbiografi.

Jag rekommenderar boken varmt för dess gripande skildring av en uppväxt som kantas av alkoholiserade vuxna, barnhem, fosterfamiljer, besvikelser och framgång.

20110802-113339.jpg

Skynda att älska av Alex Schulman


Alex Schulmans bok fann jag intressant just med anledning till att hans pappa fick sina barn sent i livet. Jag hade därför förväntningar på att få en inblick på hur uppväxten såg ut.

Alex har valt att under många år förtränga och fly från det faktum att hans pappa dog innan han själv fyllt 30 år. För att bearbeta sorgen träffar han en terapeut. Jag får inte känslan av att denna terapeut lyckas med något speciellt. Kanske vågade inte Alex minnas något alls av sin barndom? Anedokter beskrivs. Men just det där extra som skiljer sig från andras barndomar uteblir. Jag får inte uppfattningen av att hans faders höga ålder var av någon väsentlig karaktär som avgjorde hela Alexs barndom och uppväxt. Han blev inte ”mobbad”, hans pappa höll sig aktiv och hade tid för sina barn. Det känns som om boken bara är en början på Axel Schulmans inre resa som han har kvar att göra.

Med rädsla för känslor tror jag att livet blir alltför komplicerat. Känslor som rör kärlek ska aldrig förnekas. Sorg tillhör kärleken. Inträffar sorgen för att man ångrar händelsen i relationen man haft med den framlidne? Att man inte tagit vara på sina stunder? Jag kan bara spekulera, tack och lov.

Tyvärr motsvarade inte boken ”Skynda att älska” mina förväntningar. Jag upplevde den som en helt normal barndom och att Alex fanns där för sin pappa, såsom fadern fanns där för honom. Det är stark fokus på outtalad sorg som inte (i mina ögon) får någon upplösning mer än en mindre konfrontation. Det känns som om boken går på samma våglängd utan något som höjer eller sänker sinnesstämningen. Tyvärr lämnar boken mig oberörd.

Däremot tror jag säkert att Alex Schulman själv har haft stor nytta av att skriva sin bok. Den är välskriven och bra uppbyggd (även om det fanns en lös tråd). Jag hoppas på att Alex Schulman skriver fler böcker. Bara han får in mer känslor i texten. Inte bara ett objektivt betraktande..

20110802-111017.jpg

Jessica Anderssons självbiografi


Eftersom min mamma uppskattar självbiografier har jag köpt in ett antal böcker av detta slaget. I första hand har jag fokuserat mig på kända svenskar: Morgan Alling, Jessica Andersson, Andreas Carlsson och Alex Schulman.

Detta blogginlägg har Jessica Andersson och hennes bok ”När kalla nätter plågar mig med minnen av hur det var” i fokus.

Första gången jag ”träffade på” Jessica Andersson var via Fame Factory-programmet på TV. Hon verkade vara en lugn men känslig person. Vi tittare beundrade henne.

Det kom därför som en överraskning att hennes barndom varit besvärlig och jag fattade därför intresse för hennes bok.

Boken deklarerar tydligt om att det enbart handlar om Jessicas syn på sin barndom och att det är ”hennes sanning”. Språket i boken är talspråk och jag upplever därför att det är hennes version och inte någon objektiv sammanställning. Det framgår tydligt att hon förträngt en hel del om sin barndom då det är som små minnesfragment i icke kronologisk ordning. Jag får tyvärr inte känslan av att få en inblick i hennes tankar, då hennes känslor inte beskrivs så detaljrikt. Jag känner mig helt enkelt inte ”mätt”. Jag vill veta mer! Mer detaljrik analys av sig själv. Hennes förhållande med Jonas, hennes son Liam. Oftast förklarades hennes ”flyktbeteende”, men sällan de situationer då hon tagit till det. Man kan läsa mellan raderna om hur jobbigt hon hade det. Men det är inte utmålat vid de tillfällen som var riktigt jobbiga, exempelvis turne-livet. Det ger känslan av att boken består av en sammanfattning, utan brödtext.

”När kalla nätter plågar mig med minnen av hur det var” är en lämplig bok för sommarläsning. Själv sträckläste jag den på ett par timmar.

20110802-103649.jpg

Munken som sålde sin Ferrari


Häromdagen läste jag ut boken ”Munken som sålde sin Ferrari”. Jag köpte den på Bokias bokrea då jag både hört talas om den och fann titeln på boken tämligen störande. En munk som säljer sin Ferrari? Varför hade munken en sådan bil från första början? Jag trodde att munkar höjer sig ovanför materiella ting. Det är självklart bara en titel som ska väcka intresse och läser man på baksidan avslöjar sig den lite mer fullständiga historien om en stjärnadvokat som genomgår en totalförändring av sitt liv.

Boken är extremt lättläst med en relativt simpel dialog. Den nyblivna munken informerar all sin nyvunna kunskap till sin vän som är ”oupplyst”. Responsen från vännen kan kännas aningen som ”No shit, Sherlock!”/”Captain Obvious”.

Jag gillar däremot boken väldigt mycket . Den har en röd linje, med sammanfattning efter varje kapitel med visdomen, innehållande minnessymbol, princip, sammanfattning av visdomen, tekniken och ett tydligt citat.

Jag har lust att kopiera samtliga sammanfattningar och ha det som ett litet häfte som man dagligen kan påminna sig själv om.

En av den viktigaste lärdomen för mig är ”Ta herravälde över dina tankar”. Om du hade en vacker trädgård, skulle du låta den förstöras med ogräs, som sprider sig allt mer och tar död på dina växter? Det är precis samma sak med ens tankar. Tänker man på fel saker, växer de sig starka och man mår då allt sämre. Det går att bryta dessa tankebanor genom att vara på sin vakt och se till att istället tänka positiva tankar.

De övriga lärdomarna sparar jag till er som läsare. Jag är oftast skeptiskt inställd till självutvecklande böcker. Det gäller ju att urskilja eventuellt ogräs 😉 Men som sagt, det här är en bra bok som skrapar lite på ytan av de ämnen den berör. Boken passar bäst den oinvigde när det kommer till självutveckling.

20110729-082255.jpg

Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann


Jag läser en hel del böcker men känner oftast att boksmaken är så pass personlig så jag nämner sällan vilka böcker jag har i bokhyllan. Det är en himla massa – det är knappt att jag själv vet vad jag har i bokhyllan ibland. Vilket är en del av charmen då jag står och väljer och vrakar bland mina böcker 😉

Hundraåringen som skev ut genom fönstret och försvann

Hundraåringen som skev ut genom fönstret och försvann

Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann
Jag bestämde mig för att köpa den som ljudbok till en vän. Den låg högt upp på topplistorna och jag hoppades att den skulle vara rolig och innehålla lite intressant livsåskådning.
Några månader senare hittade jag boken till nedsatt pris på CDON.com. Det skadar därför inte ta reda på vad man faktiskt satt i handen (i detta fall öronen) på en vän. Helst när man kanske har lite extra respekt på grund av sina flitiga bokläsningsvanor.

Boken handlar om Allan. En helt vanlig svensk man som bor på ett ålderdomshem. Det speciella med Allan är att han just ska fylla tresiffrigt.

Allan har nästintill hamnat i en psykiskt dvala på grund av bristen av psykisk och fysisk stimulans.
Därför beger han sig olovligt iväg från hemmet.

Det dröjer inte länge förrän Allan får vakna upp ur sin dvala. Hans personlighet bjuder på risktagande och han har lätt att finna sig i det mesta utan att ens lyfta på ögonbrynen.

Under Allans pågående äventyr bjuds det på tillbakablickar ur Allans liv som informerar att denna vanliga människa haft ett högst intressant liv som i sin tur påverkat världen på ett eller annat sätt.

Författaren skriver om olika viktiga händelser i världen och inkluderar Allan i händelsernas centrum. Författarstilen är lättläst med samtidigt känns den aningen oförändrad rakt igenom. När man kommer in i boken känns det inte som om något direkt överraskar eller har någon speciell tvist. Människorna i omgivningen känns inte fullt så unika eller utmålade med just sina specifika drag. Bara en ytlig iakttagelse.

Jag uppskattade boken. Det var en trevlig läsning med intressant lättolkad historia om USA, Sverige, Iran, Kina och Ryssland i huvudsak. Den bjöd dock inte på högljudda skratt även om den vid flertal stunder fick en att le något. Om man är person som läst mycket känns den kanske inte så unik och tillochmed överskattad då den legat länge och högt på topplistorna.
Det finns hur som helst inget ”dåligt” som drar ner boken. Det handlar nog helt enkelt av vad man roas av. Perfekt bok för semester och sträckläsning!