Fotografering

Utmaningen att ta självporträtt

Posted on av Camilla


Det var år sedan som jag gav mig på utmaningen att ta självporträtt. Men saken är den att min presentationsbild på Facebook kändes så förlegad. När jag fyllde trettio år så fick jag objektivet Sigma 150mm F2.8 EX DG OS HSM APO Macro. Detta objektiv har jag inte fotat särskilt mycket med hittills, men nu var det dags att inviga det rejält!

Håret som lejonman
Se förvånad och tanklös ut
Neutral
Äkta leende
Neutral
Håret!

Jag satte upp studion hemma med två Elinchroom D-lite-it 2 med tillhörande softboxar. Planen var att även få hårljus bakom mig med hjälp av separata kamerablixten Nikon SB910 Speedlight. Tanken var att ha den som slav till kamerablixten på Nikon D800 och få en fin vit gloria runt håret. Tyvärr skrek blixten ifrån och blinkade. Jag misslyckades med detta och får helt enkelt läsa på om det ens går att synka ihop alla dessa blixtar till varandra. Kanske jag kan ansluta Speedlighten med en sladd (kom jag på nu!) till kameran.

Hur som helst är jag i behov av två blixtar till – en för att slå upp mot bakgrunden för att få vit bakgrund och en blixt för att slå mot håret. Därpå behöver jag givetvis en bakgrund också!

Photoshooten började med att jag ställde in manuell skärpa på kameran. Bländare 7.1, ISO 400 och slutartid 1/60. Då jag inte hade en fjärravlösare hade jag kameran på timer, efter knapptryckning så fick jag ett par sekunder på mig att sätta mig på plats på stolen och skaffa fram en lämplig min (processen upprepades 165 gånger..). Ganska så kort tid! Lägg därpå till utmaningen att sätta sig exakt likadant i förhållande till avståndet från kamera och objekt (mig). En centimeter fel på avståndet och det skulle gå från knivskarpt portätt (fokuspunkt ögonen) till oskärpa. Allteftersom blev håret statiskt så jag valde att snurra håret. Det blev inte alls tokigt resultat av det 🙂

I helhet – och förvånande, så blev i stort sett alla bilderna bra, det enda jag fick jobba extra med var skärpan på ögonen. Varje bild utvärderades ständigt. För kisande ögon, hakan för högt/lågt, ströljus som kom in.. Det gäller att vara extremt medveten om sina egna rörelser. Jag kanske borde skaffa en spegel och ställa bakom kameran som hjälpmedel.

Det bästa är att det går att lära sig mycket, bara genom att fota sig själv.

Bilder från London, Mallorca och Rom väntas..

Posted on av Camilla


Fötter på stranden på Mallorca

Fötter på stranden

Detta året har hittills varit fyllt av resor. Jag prenumererar på Hotels.com, Norwegian.com, Ving.se och SAS nyhetsbrev. Det har varit många fin erbjudanden med både flygresor, hotellerbjudanden och paketresor. Nu har jag massa bilder att gå igenom för att lägga upp på hemsidan. Det blir nog fullt upp framför datorn i höst (usch! :). Inte nog med det har jag fortfarande midsommarens bilder att lägga ut samt efterfrågade bilder på släktingar som jag fotade förra året.

Min nätverksbackup dog för några månader sedan. Häromdagen konstaterades det av min bror att den hårddisken är död. Det innebär att jag bara hade en källa där alla mina bilder ligger på. Läskigt! Jag hade som tur var en till backup som jag kopierade över till. En tredje backup är på väg. Min bror var vänlig och påtalade att han hade en likadan backup som jag (LaCie) och den hade gått sönder. Oroväckande. Jag hoppas på att den nya kommer hålla bättre. En extern lagringsplats hos exempelvis Telia vore kanske inte så fel? Då sköter de all backup.

Fotograferat en sandödla

Posted on av Camilla


Jag fick besök på altanen. En sandödla som var cirka 10 cm i kroppen, men sammanlagt strax under 20 cm med svansen. Den var oerhört lugn och tittade på mig. Jag avlägsnade mig och tog fram kameran och bytte till makroobjektivet på 60mm. Den låga brännvidden kräver att jag kommer mycket nära det objekt jag ämnar att fotografera. Jag såg inte chansen som särskilt stor att få komma nära en vild ödla.

Jag fixade ISO, bländare och slutartid innan jag närmade mig sandödlan. Steg närmade, fotade, steg ännu närmare, fotade igen, satte mig ner på altanen, fotade ett par gånger, lade mig halvt ner och kom riktigt, riktigt nära. Bara 2 cm från objektivet poserade ödlan i den ena posen efter den andra.

Kanske var ödlan lika nyfiken på mig, som jag var på den?

Men ödlan bar på något som fick mig bli ledsen. En fästing satt och sög i sig den lilla mängd blod en ödla kan ha. Strax under fästingen (ljusgrå på bilden) fanns även två ”utväxter” i svart oval form. Jag har ingen aning om vad det var. Kanske någon annan som vet? Koagulerat blod?

Jag passade på att ta livet av en fluga som befann sig inomhus och ödlan åt upp den. Det gjorde mig glad 🙂

20110803-185047.jpg

20110803-185152.jpg

20110803-185112.jpg

20110803-185123.jpg

Fotbollsbilderna från Mölndal

Posted on av Camilla


Bolljakt

Bolljakt i Mölndal

Jag har nu lagt in en hel del fotbollsbilder i mitt Picasa-album. Ni hittar bilderna här. Det är riktigt spännande att fotografera då man varje gång lär sig något nytt. Det är inte det lättaste att fota fotbollsspelare då slutartiderna bör vara på minst 1s/1000. Det befintliga ljuset räcker inte till och det krävs både stor bländare (svårare att få rätt skärpeområde) och därtill högre ISO som gör bilderna brusiga – då man har en så gammal tegelsten till systemdigitalkamera som jag har 😉

Jag längtar redan till nästa möjlighet att få fota igen. Det är beroendeframkallande! Vädret blir dock sämre nu till helgen, men hittills har jag haft tur med uppehåll och ingen vind. Att fota i kasst väder är inte så mysigt direkt.

Tillbaka från Kreta

Posted on av Camilla


(Information om resan meddelades i detta inlägg)

Jag och fästningen i Ierapetra

Jag och fästningen i Ierapetra

Fredagen kl. 03:45 var det dags att försöka sova i sin egna säng efter en lång dag av resande. Vi lämnade hotellet kl. 18:35. Bussresan på 2,5 timme, väntandes på flygplatsen, 2 timmar, flygresa 3,5 timme, väntande på avstigning/väskor 20 minuter (tur!) och hemfärd 40 minuter. 10 timmars resande (i och med att Sverige ligger en timme efter). Lägg då på åksjuka. Åksjukan var dock inte så farlig under resan då jag hade både tablett och tuggummi för att förhindra illamående. Men dagen efter kände jag mig inte särskilt på topp. Lite yr sådär 🙂

Visst är det fint att gnälla på att man varit i sol och värme i en vecka? 😉 Det kanske får andra som stannade i Sverige att må bättre om man gnäller lite först. He he.
De första dagarna (tors-lör) var vi på hotellet och njöt av stillheten med promenader i närområdet, fotografering och utforskning. Sunwing Resort Makrigialos har ett schema med aktiviteter, tennisbanor och minigolfanläggning. Många olika pooler, närheten till havet och eget hälsoprogram. På söndagen åkte vi till ön Spinalonga tillsammans med resebolaget som ett par äkta turister.
Det började med en bussresa på cirka en timme. Trist nog hade en man reserverat tre platser åt sina vänner längst fram i bussen och åksjuk som jag är blev det att sitta på rad två. Jag klarade mig rätt bra. Men efter 40 minuter spydde ett barn bak i bussen. Detta barn förflyttades fram till rad ett och mamman hade en öppen spypåse som luktade. Jag började kallsvettas, fick illamående (så pass att det känns som om man vrängs ut-och-in) och vitgul hudfärg hela jag.
Det var ett par långa minuter kvar och jag gled nästan ur sätet av smärta och illamående. Väl framme var det dags att sätta sig på en båt och jag visste inte om jag skulle klara av det alls. Jag blev uppassad av grekerna och reseledare med både stol, vatten, åksjuketablett och omtanke.
Jag blev övertalad att stanna kvar och försöka göra resan. Det var knappt några vågor på havet och jag fick tillskott av kex och även choklad. Jag var matt – men återhämtade mig och kunde följa med på guidningen. Tur var det – för Spinalonga var riktigt intressant och sevärt.

På måndagen till onsdagen hade vi hyrbil och besökte många städer och byar, stenras, fort och fästningar. Upp i bergen och ner till havet. Vägar som sicksackade upp i bergen, stora vägar som förvandlas till grusvägar och vägar som nästan uteslutande ledde igenom byar.

Sammanlagt tog jag 1 400 bilder och min mamma tog väl cirka 400 bilder. En hel del figurerar jag på för ovanlighetens skull. Jag har valt ut 114 som kommer visas på hemsidan. Jag vet inte om jag kommer göra en privat sektion och en bara för bilduppvisning. Men jag har en känsla av att det faller mer åt semesterbilder denna gång.

Här kommer ett smakprov:

Jag på Kreta

Jag på Kreta

Makrofotografering och landet

Posted on av Camilla


Idag fotograferade jag lite av de blommor mamma och pappa fått då de hade gäster hemma hos sig. Jag hade med mig både stativ och makroobjektivet (NIKKOR 60mm f/2.8G ED AF-S Micro). Jag kan säga att minsta bländare är f/32 men vid ett tillfälle visade den f/52! Jag blev helt chockerad. Undra om det kan inträffa igen? Jag borde ha tagit kort med en kompaktkamera på displayen..

Efter en lugn morgon åkte vi ut till landet och Zelva fick hoppa som en groda i snön och jaga boll.

Innan jag åkte hem tog vi också en sväng förbi auktionskammaren och jag satte en hel del pengar på en bordsklocka. Jag vet inte om jag vågar hoppas att jag får den eller inte hoppas att jag får den (ur ekonomisk synvinkel är det ”hoppas inte!”)

Sedan var det innebandy och beskedet om att det antagligen inte blir någon innebandy nästa vecka pga Alla Hjärtans Dag… gaaah! Jag hade inte haft något emot att tillbringa Alla Hjärtans Dag med 12 killar ungefär.. 😉 Jag hoppas det blir av. Min Alla Hjärtans Dag lär ju bli väldigt tom annars.