Alla Hjärtans Dag och ett snabbt giftemål!
Alla Hjärtans Dag firades på fredagen den trettonde med bakelser bestående av browniebotten, hallonmousse och vitt chokladtäcke dekorerat med blåbär. Själva moussen smakade rätt så tråkigt, så nästa år ska jag nog välja chokladmousse istället och hoppas på att den är godare 😉 För mig handlar firande av Alla Hjärtans Dag om att äta bakelse för närvarande och det är alldeles tillräckligt för att hålla mig nöjd! Jag var en sväng i köpcentret och såg att blomsterhandeln hade minst 8 anställda på plats. Det var fullt med kunder. Riktigt härligt att dagen anammas och att det lilla extra görs.
Jag har börjat titta på en serie på SVT play som heter ”Gift vid första ögonkastet”. Den handlar om det ofrivilliga singelskapet och önskemålet om att träffa den person som passar en perfekt. Det jag gillar med programmet är förutom deltagarnas öppenhet, alla experters råd och deras deltagande samt de historiska klippen med bröllop, smekmånad, arbete och fritid som serien varvas med. Jag vill rekommendera serien till alla just för att det är inte lätt med förhållanden. Även om man finner den rätte/a, så kan andra faktorer och erfarenheter påverka som gör att många förhållanden helt enkelt kastas bort alldeles för snabbt. Jag tror inte på ett evigt rosa-skimmer utan minsta motgång utan jag tror på gemensam glädje, lycka och kärlek med dess tillhörande utmaningar. Jag tror på att om båda parter tar initiativ till att vilja förstå varandra, så kommer även hänsyn, respekt och acceptans på köpet väldigt ”billigt”. I ett förhållande ska båda utgå från att den andre partnern givetvis menar väl – men partnern ska också ha chans att bli informerad och förstå när hen gör något som påverkar en negativt. Själv är jag också väldigt praktiskt lagd och älskar att både planera och utvärdera. Jag tror starkt på idén om att man utvärderar sitt förhållande, liv och mål tillsammans varje år och lyfter fram det som är bra och mindre bra. Jag tror absolut inte på att hålla tankar och känslor inom sig själv för det är orätt både mot sin partner och mot sig själv. Tankar och känslor som stannar inom sig har sällan verklighetsförankring. Det är som att göra en höna av en fjäder. Varför grubbla i sin ensamhet om saker som berör ens partner, när partnern är det rätta bollplanket? Ett förhållande ska kunna utvecklas och skapa den trygghet som vi människor behöver för att må bra.