Utmaningen att ta självporträtt


Det var år sedan som jag gav mig på utmaningen att ta självporträtt. Men saken är den att min presentationsbild på Facebook kändes så förlegad. När jag fyllde trettio år så fick jag objektivet Sigma 150mm F2.8 EX DG OS HSM APO Macro. Detta objektiv har jag inte fotat särskilt mycket med hittills, men nu var det dags att inviga det rejält!

Jag satte upp studion hemma med två Elinchroom D-lite-it 2 med tillhörande softboxar. Planen var att även få hårljus bakom mig med hjälp av separata kamerablixten Nikon SB910 Speedlight. Tanken var att ha den som slav till kamerablixten på Nikon D800 och få en fin vit gloria runt håret. Tyvärr skrek blixten ifrån och blinkade. Jag misslyckades med detta och får helt enkelt läsa på om det ens går att synka ihop alla dessa blixtar till varandra. Kanske jag kan ansluta Speedlighten med en sladd (kom jag på nu!) till kameran.

Hur som helst är jag i behov av två blixtar till – en för att slå upp mot bakgrunden för att få vit bakgrund och en blixt för att slå mot håret. Därpå behöver jag givetvis en bakgrund också!

Photoshooten började med att jag ställde in manuell skärpa på kameran. Bländare 7.1, ISO 400 och slutartid 1/60. Då jag inte hade en fjärravlösare hade jag kameran på timer, efter knapptryckning så fick jag ett par sekunder på mig att sätta mig på plats på stolen och skaffa fram en lämplig min (processen upprepades 165 gånger..). Ganska så kort tid! Lägg därpå till utmaningen att sätta sig exakt likadant i förhållande till avståndet från kamera och objekt (mig). En centimeter fel på avståndet och det skulle gå från knivskarpt portätt (fokuspunkt ögonen) till oskärpa. Allteftersom blev håret statiskt så jag valde att snurra håret. Det blev inte alls tokigt resultat av det 🙂

I helhet – och förvånande, så blev i stort sett alla bilderna bra, det enda jag fick jobba extra med var skärpan på ögonen. Varje bild utvärderades ständigt. För kisande ögon, hakan för högt/lågt, ströljus som kom in.. Det gäller att vara extremt medveten om sina egna rörelser. Jag kanske borde skaffa en spegel och ställa bakom kameran som hjälpmedel.

Det bästa är att det går att lära sig mycket, bara genom att fota sig själv.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s