Seminarier om döden, döden & döden


Ett nyhetsbrev ramlade in i inkorgen i förra veckan där mässan Vilorum presenterades. Under hela söndagen pågick intressanta seminarier om dödsfall och sorg. Jag är intresserad av psykologi men jag har mest inriktat mig på hur man ska må bra. Död och sorg är därför viktigt att fördjupa sig i, för krasst nog råkar vi alla ut för det förr eller senare. Nedan presenteras de olika seminarierna som jag deltog i.

Karin Asplund, Gillis Edman Begravning & Familjejuridik

Karin Asplund, Gillis Edman Begravning & Familjejuridik

Behöver man ett testamente?
Vikten av att berätta sin vilja.
Medverkande: Karin Asplund, Gillis Edman Begravning & Familjejuridik
Seminariet arrangeras i samarbete med: Gillis Edman Begravning & Familjejuridik

Första föredraget handlade om testamente och jag har även ett intresse för juridik, så det seminariet förklarade en hel del. Familjeförhållanden idag är ju minst sagt avancerade. Det var en stackare som ställde en fråga som det visade sig att hon gick miste om sin laglott just genom att hon i okunskap godkänt sin mammas testamente där allt gick direkt till hennes nya man. Tydligen ska man alltid godkänna eller kräva ut sin laglott direkt. Halva arvet (dvs laglotten) har man som särkullsbarn rätt att få omgående.

Valdemar Erling

Valdemar Erling

I natt ska jag dö – döendets fysiologi
När vi går mot döden händer det saker i vår kropp rent fysiologiskt som förbereder oss för att dö. Och så även i våra tankar.
Medverkande: Valdemar Erling, läkare och Mikael Ringlander, Svenska Kyrkan
Seminariet arrangeras i samarbete med: Svenska Kyrkan

Seminariet som följde bestod av en läkare som berättade om sina upplevelser i samband med patienter som var döende. Det generella beteendet hos de döende var att de ville tala klarspråk och accepterade sitt öde snabbare än sina nära. De flesta ville avbryta sin behandling för att kunna fokusera på den tid som fanns kvar. De nära ville däremot att det skulle kämpas in i det sista. Rädslan för döden fanns inte heller i slutskedet. Det beror kanske på att när man vet att man har begränsat med tid kvar – försvinner osäkerheten och det blir definitivt. Nästan alla dör fridfullt informerade läkaren också. För övrigt berättade läkaren om att tillfredsställelsen i livet är som högst vid 20 års ålder. Därefter blir det en rejält nedåtkurva. Först vid 50 års ålder stiger kurvan igen och fortsätter att känna tillfredsställelse till cirka 70 års ålder. I detta läge kan kurvan antingen fortsätta uppåt (om personen är frisk) eller nedåt (om personen är sjuk).

Owe Wikström,  Anna Lindman

Owe Wikström, Anna Lindman

 Kan man vara förberedd inför döden?
Om undran och oro över dödens innehåll – vart tar vi vägen och hur kan vi leva med denna gåta?
Medverkande: Owe Wikström, psykoterapeut och professor i religionspsykologi och Anna Lindman, journalist och programledare i samtal med Anna Cöster
Seminariet arrangeras i samarbete med: Svenska Kyrkan
Föredraget därefter var med två författare som diskuterade sina egna upplevelser och tankar om döden.

Detta seminariets favoritcitat är ”En dag ska jag dö, men alla andra dagar ska jag leva”. Även Kristian Gidlund citerades om att för honom var döden en krasch och så blir det svart. Men han ändrade åsikt när han närmade sig döden. Det räckte inte att föreställa sig döden så intetsägande. Det är ju ändå ingen som vet vad som faktiskt händer när man är död. Varför ska man då föreställa sig det värsta när man istället kan bygga upp en vacker fantasibild. Fantasibilden finns ju i livet och det är här vi behöver må bra.

Dogge Doggelito

Dogge Doggelito

Dogge om att bli glad igen
Hur livet förändrades när hustrun gick bort och varför han nu läser teologi.
Medverkande: Dogge Doggelito, artist och förgrundsfigur i Latin Kings samt Sara Blom, präst i Stenungsund.
Seminariet arrangeras i samarbete med: Svenska Kyrkan

Dogge förvånade nog säkert alla med sin kristna syn på livet. Han berättade om att man anses vara konstig om man är kristen idag. Men i Alby där han bor är man konstig om man är ateist. Dogge har förlorat en fru, ett barn och även sin bästa vän. Det som fick honom att må bra igen var tanken på att han uppfyllde sin hustrus största önskemål – att gifta sig och få barn. Sedan har vi alla kortare eller längre resor i livet och att det var meningen att han skulle komma in i slutskedet av hustruns liv för att förverkliga hennes önskemål. Sedan anser han att Jesus var lite mesig som väljer att vända andra kinden till. Dogge var helt klart en frisk fläkt bland föreläsarna!

Stian Hole

Stian Hole

Fantasi som förlösning i sorgen
Hur fantasin hos barn – och vuxna – kan bli en kraft som helar i bearbetning av sorg, död och andra rädslor.
Medverkande: Stian Hole, författare och grafisk formgivare från Oslo samt Birgitta Westlin, präst och samordnare i Skolkyrkan i Göteborg
Seminariet arrangeras i samarbete med: Svenska Kyrkan

Stian Hole pratade norska vilket inte var det enklaste. Men han berättade om att böcker och fantasier skapar tillfällen för samtal mellan vuxna och barn. Ett barn ställer ofta frågan ”Varför?”, det gör även vi vuxna. Tyvärr finns det inget svar. Det är ingen som vet. Men varför inte bygga vidare på ett eget svar som vi alla kan må bra utav istället?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s